"Jag reste för att finna lyckan, och jag reser ännu"
Den senaste tiden, ja säg de tre senaste dagarna, har hjärnan gått på högvarv. Igen. Det tragiska är, att så fort den gör det, går på högvarv, känner jag en viss smärta i bröstet och inget bra kommer utav det. Men det är väl så att man är som lyckligast när man är korkad, tom och glad antar jag. Så alla som är korkade, tomma och glada är de som alltid kommer uppnå lycka i livet. Eller?
Mitt liv de senste tre dagarna skulle man kunna sammanfatta på detta sätt - bokläsning, ångest, sorgset och en jävla massa tänkande. Inte en enda ton musik har berört mig, då jag varit i en dvala där musik inte tycks existera. Vilket gör mig ännu mer sorgsen och fundersam. Det brukar ju alltid vara musiken som får min hjärna att gå på högvarv, inte ingenting.
I torsdags rann tårarna nerför kinden i ca 45 min och ett ben gick halvt av. Jag har aldrig, eller ja iaf aldrig de senaste fem åren, varit mycket för att gråta. Det är, enligt mig, bevis på svaghet. Men tårarna som rann nerför kinden i torsdags tillät jag att rinna, jag hade trots allt jävligt ont. Ännu ondare fick jag, då jag kom på att jag fortfaranda inte förstått att du inte längre finns. Det är nästan tre år sen nu, men för mig har du aldrig riktigt försvunnit från jordens yta. När jag kom på det, att du faktiskt inte finns här längre, ja då värkte tån en aning mer. Likaså hjärtat.
I lördags kom jag på att, trots att jag är ensamvargen själv, det vore förbaskat skönt att vakna bredvid en annan människa igen. Höra en annan människas hjärta slå sådär på morgonkvisten. Det får en att verkligen hålla med om uttrycket "god morgon".
Dagen som var innan nu, alltså igår, kämpade jag för mitt gamla jag. Är dock inte säker på om det är utseendet eller välbefinnandet jag vill uppnå igen. Jag vill bara uppnå det! Hur som, när jag låg i mitt rum och kollade upp i det snea taket inatt, kom jag på att det finns för många lösa trådar i mitt liv. Alldeles för många. Jag kunde då inte sluta fundera över ifall andra människor också har lösa trådar i livet, eller om de bara är jag.
Ja, det var väl allt. Jag avslutar detta med att meddela att jag är instängd tills jag kan gå igen. Punkt.
Mitt liv de senste tre dagarna skulle man kunna sammanfatta på detta sätt - bokläsning, ångest, sorgset och en jävla massa tänkande. Inte en enda ton musik har berört mig, då jag varit i en dvala där musik inte tycks existera. Vilket gör mig ännu mer sorgsen och fundersam. Det brukar ju alltid vara musiken som får min hjärna att gå på högvarv, inte ingenting.
I torsdags rann tårarna nerför kinden i ca 45 min och ett ben gick halvt av. Jag har aldrig, eller ja iaf aldrig de senaste fem åren, varit mycket för att gråta. Det är, enligt mig, bevis på svaghet. Men tårarna som rann nerför kinden i torsdags tillät jag att rinna, jag hade trots allt jävligt ont. Ännu ondare fick jag, då jag kom på att jag fortfaranda inte förstått att du inte längre finns. Det är nästan tre år sen nu, men för mig har du aldrig riktigt försvunnit från jordens yta. När jag kom på det, att du faktiskt inte finns här längre, ja då värkte tån en aning mer. Likaså hjärtat.
I lördags kom jag på att, trots att jag är ensamvargen själv, det vore förbaskat skönt att vakna bredvid en annan människa igen. Höra en annan människas hjärta slå sådär på morgonkvisten. Det får en att verkligen hålla med om uttrycket "god morgon".
Dagen som var innan nu, alltså igår, kämpade jag för mitt gamla jag. Är dock inte säker på om det är utseendet eller välbefinnandet jag vill uppnå igen. Jag vill bara uppnå det! Hur som, när jag låg i mitt rum och kollade upp i det snea taket inatt, kom jag på att det finns för många lösa trådar i mitt liv. Alldeles för många. Jag kunde då inte sluta fundera över ifall andra människor också har lösa trådar i livet, eller om de bara är jag.
Ja, det var väl allt. Jag avslutar detta med att meddela att jag är instängd tills jag kan gå igen. Punkt.
Kommentarer
Postat av: Milica
jag är en till som har lösa trådar i livet minsanneeee
Postat av: Sis
Det där med lösa trådar en en del av livet tror jag. Vissa trådar knyts tillbaka och andra går av eller dras av. Med mig har du i alla fall en röd tråd som är gjord av stål <3
Trackback
