concretewall

Det är mindre än ett dygn sen jag skrev sista inlägget. Egentligen vet jag inte ens varför jag skriver, för jag skriver ju inte om något väsentligt. Utan mer om mina känslor och tankar. Fast dom är sådär snyggt inlindade i konstiga ord, så det nästan bara är jag som förstår. (Eller ja, det är så jag vill att det ska vara iaf). Men det är ju å andra sidan det som är tjusningen, att inte riktigt förstå, utan att få klura lite. Och fan vad jag klurar! Jag vill bli full igen och klura på det lite mindre verbalt sätt, och mer kroppsligt. Det är vad jag vill.