Ser dig på blåa i april i telefon i nya jeans. Men jag har samma trasor på och röker samma marlboro. Jag minns varenda scen ifrån vår film

Det är det där lilla extra som stramar åt i näsan, får pulsen att slå fortare och magen att känna sig ut- och invänd. Det är det där lilla extra som ger gåshud över hela kroppen och framkallar känslan av att precis bakom står någon. Ingen definerad, bara någon.
Det är det där lilla extra som får hjärnan att gå på helvarv och hjärtat att arbeta så flitigt att det skulle kunna vara utanför kroppen, likaväl som det är innanför.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0